Här om kvällen blev jag onekligen lite fundersam, tur att jag inte har anlag för att hetsa upp mig i onödan.

Det började med att jag hörde röster på baksidan av huset, där det normalt inte ska vara någon annan än vi själva. När jag tittade ut genom fönstret, kom samtidigt två mörkt klädda, maskerade killar med vapen i händerna kutande över vår trädgård. De sprang på ett hukande vis, som antydde att de var ute på olaglig mark och försökte synas så lite som möjligt.

Först stod jag bara som ett fån. Normala människor skulle kanske springa till telefonen och ringa polisen, jag sprang och hämtade kameran. Samtidigt ropade jag till dottern, som hade slagit rot på toaletten:

”Skynda dig att komma hit och titta. Det är två maskerade killar som springer över vår tomt med vapen i händerna.”

Sällan har dottern kommit ut så fort genom toalettdörren.

”Du skojar!”, flämtade hon.

Medan jag bytte till teleobjektiv, stod hon och höll koll på dem. Vi insåg ganska snart, att det inte var farliga vapen de sprang ikring med. Det var bara tonåringar, som lekte med soft-air-gun (enligt dottern).

Strax efter att de försvunnit in i skogen kom ytterligare två maskerade, mörka killa springa med en kroppshållning som visade att de jagade de två första. Rena vilda western!

Men lite spännande var det - ett tag i alla fall.