Jag har fått mycket respons på mina inlägg om döden, vilket jag uppskattar. Jag är nog varken mer eller mindre rädd att dö, än de flesta andra, men just som Gabriella påpekar, så är det olika skäl till att vilja eller inte vilja dö. Hon och jag tänker nog ganska lika i mycket, men så jobbar vi också båda i vården sen många år.

Min idé var just att väcka andras tankar om sin egen och andras död, vilket jag lyckades med tydligen. Och som sagt, än hoppas jag hänga med ett tag till.

 Min förhoppning är, att när min tid kommer, ska jag vara mätt och nöjd med livet. Jag ska tycka, att det här var trevligt och jag har åstadkommit det jag velat, men nu får det räcka – jag är trött. Nu lämnar jag över till mina barn. Så länge de minns mig, kommer jag att finnas med dem ändå.

 

skånepågen

21 maj 2010 20:40

Ja så vill vi nog alla att det ska bli, när den dagen kommer.

http://aake.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går en promenad varje dag, oftast blir det ner till viken och runt denne. Men så finns det dagar, då jag vill gå på ett annat ställe. Ett ställe som jag tycker särskilt mycket om och som jag inte går på varje dag. Därför tog jag bilen och åkte en...

Att slösa bort en dag på stranden är inte helt fel.     Jag har fått låna en liten båt med aktersnurra under sommaren. Underbart! i bakgrunden syns St Olofsholm och längst bort Cementen i Slite.     Åkte ut med äldsta barnbarnet och hen...

Jag har haft semester från denna blogg under sommaren. Det fina vädret och trädgården har främst fått min uppmärksamhet.   Men sen måste jag erkänna att jag har fått en ny favorit. Instagram har stulit både tid och intresse. Det är ju så enkelt a...

Sommar på Gotland betyder massor av besök av vänner och släkt. Det finns ingen tid att sitta ner och blogga.     Här är Cornelia med sambo och minsta dottern. Cornelia är min näst yngsta. Besök från fastlandet är alltid välkommet. Livet känns ...

Här ser ni två av männen i mitt liv – min son och sonson.     Det finns flera ;-) ...