I går ringde dottern och berättade om ett skatpar hon sett hemma hos sig, som verkade sörja sin döda unge. Ungen låg på marken och föräldrana satt runt den och verkade bekymrade, för att den inte rörde på sig.

Jag hade bara ett par dagar före dotterns upplevelse, iakttagit en flock med skator, föräldrar och ungar, som uppehöll sig nära vägen, där jag cyklade förbi. Skatorna tittade oavbrutet på den döda ungen, som låg överkörd på asfalten. De verkade faktisk sörja sin avlidna familjemedlem.

Här sitter kråkan och skäller ut alla som vågar sig i närheten

Varje vår har vi ett par kråkor, som ilsket vaktar sina ungar, när de vistas i skogen strax bakom, där jag bor. Så fort någon går in i skogen, kraxar de och gör skenanfall mot den som vågar sig in i reviret. Nåde den som här inträde.

Redo för anfall

Vem vill påstå att inte djur kan ha känslor?