Jaktlaget gör upp om de bästa passen

Den gångna veckan har jag övervakat älgjakt i norra Jämtland, där jag verken har haft mobil eller modem kontakt med omvärlden. Ganska nyttigt och välgörande för stressade själar faktiskt.

Fick inte zoomen att fungera, när äntligen en ko med kalv behagade visa sig. Typiskt eller hur?

Jag satt med på älgpassen första dagen och gick med en av hundarna andra dagen, men även om jag har jaktlicens, så föredrar jag att skjuta mot djuren med kameran.

   Bonnie var ledsen, hon fick inte följa med  på passet

Jaktlaget sköt en älgkalv under söndagen, men när jag fick höra hur älgkon sprang runt och ropade på sin kalv, blev jag beklämd. Jag ska fortsätta att hålla mig till att skjuta på papp-älgar, papp-björnar, måltavlor och lerduvor. Det blir visserligen inte så mycket kött, men som vi brukar säga: ”Såsen är godast!”, och jag är i alla fall inte någon stor köttätare. Genom att inte skjuta själv, håller jag själen och samvetet ”rent”.

En kalv skjuten

Att det sedan skjuts massor av älgar under jaktsäsongen, verken kan eller vill jag ändra på, det är som det alltid har varit. Kan bara konstatera att djuren jagar (oftast) för att de är hungriga, människorna för att de tycker att det är roligt. Vidare vill jag påstå, att älgjakten är en av de tråkigare jakter. Man sitter mest och väntar, lyssnar och fryser. Det är först, när man hör en av hundarna skälla, som man tycker att det börjar bli lite spännande.

Kjell och Bonnie, någon som kan gissa vem som är vem?

Sen tycker jag nog att det är lite för mycket prestige i älgjakten. Det är fortfarande mycket av en matcho-värld och språket är företrädesvis kryddat av ”satan”, ”fan” och ”jävlar”, så det nästan osar svavel om öronen. Men, nåja va f..., jag hade ju själv valt att vara med, så man får väl ta den jäv... seden, vart i h... man än kommer.

Får jag presentera: Bingo.

Har förutom älgjakten, hälsat på Bingo, en stor ardenner på 6 år, som verken är inkörd eller inriden, vilket jag och Kjell tänker ändra på så småningom.