Det senaste åren har min nästyngsta dotter, Cornelia, varit blomsterflicka på DN-Galan. Om jag inte missminner mig allt för mycket, var det i samband med OS-fackelstafetten, som drog genom Sverige i samband med OS år 2004. Cornelia jobbade som välkomstflicka på hotell Malmen. Hon stod där, när de prominenta gästerna anlända med buss och sa: ”Förfriskningar till höger och toaletter till vänster". Detta gjorde hon tydligen så bra att hon ”upptäcktes” av DN-galans general Reine. Han gav henne sedan det eftertraktade jobbet som blomsterflicka och hon fick därmed mingla med alla de stora stjärnorna.

Cornelia kallas inom familjen för ”Corny”, vilket ju på engelska betyder ”knäpp” ungefär. Hon presenterade sig i samband med DN-evenemanget för någon av stjärnorna på följande sätt:

”Hello, I´m Corny, and that´s also my name”

I samband med att hon en gång skulle lämna blomsterkvasten till en av de kenyanska löp-vidundern, skulle hon klappa honom på ryggen; men missade lite och det blev i stället en klapp i rumpan. Det har vi, inom familjen, skrattat åt många gånger.

Sedan 2004 har hon således varit blomsterflicka där, men i år tillbringar hon semestern på annan ort och kan därför inte ställa upp.

Yngsta grenen på familjeträdet, Tilda (den vilda), blev då tillfrågad och ska nu ersätta de senaste nio (är det verkligen så länge?) årens blomsterflicka.

Under nästan alla dessa år (utom de gånger mitt jobb har hindrat mig; men då har jag hunnit titta lite på henne via tv), har jag suttit på läktaren och, dels njutit av friidrott på hög nivå, dels njutit av min dotters framträdande, vilket har gjort kvällen dubbelt njutbar.

Även i kväll kommer jag och titta på DN-Galan. Bolt springer ju, precis som förra året (mitten). Det vill jag inte heller missa.

Jag är glad att traditionen stannar inom familjen även i år. Och Reine - nu då barnbarnen börjar anlända, så är även tillväxten säkrad.

    Regnet på väg

Det regnar väldigt lite i centrala delarna av Vallentuna. I sommar ca. 1% av all tid (ungefär). Likväl så är det nog 99% chans att det ska komma just, när jag är ute och promenerar. Som nu i morse. Det regnade inte innan jag stack ut och inte när jag kom innanför entrédörren. Men väl under promenaden – ungefär 1½mm.

 Fick lite sällskap vid sjön

Sen kom regnet

Innan dess var det nästan en vecka sedan senaste regn. Då kom det bara en kortare skur på 2mm. Vart tror ni jag befann mig då?

  På sommaren är det gott att åka hoj. Inte för varmt, när det är varmt. Inte så kallt att man fryser h... av sig.

 Skönt att bara få ge sig i väg med MC´n. Leva lite luffarliv och int bry sig om morgondagen. Bara packa det nödvändigaste.

Tids nog tränger den grymma sig verkligheten på.

   Har därtill fått en liten släng av mental datorallergi och känner lite ångest och tvång att ta itu med mailen och annat som väntar. Då är det mycket lättare att låta bli att sätta på den. Min trådlösa uppkoppling har dessutom krånglat och jag hatar att lösa sådana problem. Det jag inte ser, finns inte.

Således är det mycket lättare att gå ut med en spade eller en sekatör och gräva eller klippa lite här och där. Det finns alltid något att göra på tomten. De dagar man arbetar i trädgården, är aldrig bortslösade.

Men en sån här regnig dag är det liksom lite lättare att stanna inne och sätta sig vid bordet, starta upp datorn och knappa hit. Nu finns inga bra ursäkter och då får jag ta tag i det som jag undvikit under alla de vackra dagarna som gått.

Alltså – härmed en liten uppdatering.

I går kväll, då jag kommit till jobbet och mitt under rapporten, tittade jag ut ur fönstret och såg en fantastisk himmel. Strax efter rapporten ringde jag lilla gubben och instruerade honom att fota den, för samma himmel som jag hade 1,5 mil bort hade han över vår hemmahimmel.

Efter förklaringar om hur man ställer in kameran, tog han kort på den vackra himmelen. Jag tycker att han lyckades ganska bra, med tanke på att han i stort sett är helt kamera-analfabet, i alla fall när det gäller en systemkamera.