Hade lite svårt att sova i natt

Min daghund (ungefär som dagbarn) sen 7 år, Smilla, har varit lite skruttig på sistone och inte haft så bra aptit. Hon har börjat att bli ganska mager och dricker mycket vatten, så jag började att misstänka att det var något allvarligt, som hon led av. Tyvärr har mina farhågor bekräftats, hon har förmodligen en tumör i lungan, alternativt en lunginflammation. Men det är ändå tråkigt att få det bekräftat. Fast jag vet ju att allt liv är ändligt och ingen är förskonad från att dö. Nu ska hon bara få det så skönt hon kan, tills det inte känns bra för henne längre.

Dessutom har min bästa kompis, Kjell, varit dålig ett tag, riktigt dålig faktiskt. Just nu ligger han på KS med en allvarlig lunginflammation och tack vare, eller kanske ska man säga på grund av, cellgiftsbehandling har han väldigt dåligt med motståndskraft. Så det är mycket man ligger och funderar på nattetid, när det är tyst och inget annat kan avleda tankarna.

Men alldeles nyss ringde Kjell och berättade att han var lite bättre idag. Nu känns det lite bättre för mig också. Hoppas att han fortsätter att bättre på sig, jag vill inte förlora min bästa kompis än. Eller kanske blir det jag som går först, man vet aldrig. Huva, så dyster jag låter.

 

Monica

13 april 2012 10:22

Hoppas på alternativ 2 när det gäller Smilla, jobbigt när dom blir sjuka.
Skönt att kompisen kryade på sej igen inte roligt att ligga på sjukhus.
Ha det;-)))

http://ingemix.bloggplatsen.se

 

carri

13 april 2012 18:39

Hejsan ! Ja lite dystert var det men om det dystra inte får någon plats så är livet inte realistiskt.
Många kramar från norr !

http://carri.bloggplatsen.se

 

Anki

14 april 2012 07:03

Nej, men åh så tråkigt - både med din vän och med Smilla... förstår att det är jobbigt för dig. Cellgiftsbehandling är oerhört påfrestande, men tack vare den, så klarar sig numer många cancerdrabbade och blir friska igen. Håller tummarna och hoppas det går bra för Kjell!
Och stackars Smilla... vad som än är orsaken, så är det bara att hoppas att hon får ha det så bra som möjligt den sista tiden...
Hoppas du får en bra helg ändå och kan njuta av våren de stunder solen visar sig... tänker på dig...
Kram

http://ankistankar.blogspot.com

 

skånepågen

14 april 2012 09:57

När nöden är som störst..... o s v.

http://aake.bloggagratis.se

 

Lena

14 april 2012 16:57

I vargtimmen är det lätt att tankarna börjar snurra om man råkar vakna. Det sprakar som självaste norrskenet och rör om rejält. Ibland behövs det röras om för att man ska komma till insikt om vad som är viktigt i livet. Hoppas dina kompisar kryar på sig.

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

Karin

15 april 2012 23:55

Alltid tråkigt när goda vänner både tvåbenta och fyrbenta blir dåliga.
Idegran är ju giftig, och att man hade det i cellgift visste jag inte. Tar det bara död på de hemska cellerna, så må det vara hänt.
Kram Karin

http://pixelmojan.se

 

Åke

16 april 2012 07:58

Tråkigt i dubbel. Det gör ont när nära vänner lider. Blir påmind om en sak när jag låg på sjukhus för lite över 2 år sedan: Enda kontrollen man hade var fjärrkontrollen på att höja och sänka sängen. (Synns på Kjells bild)

http://nacka144.sew

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går en promenad varje dag, oftast blir det ner till viken och runt denne. Men så finns det dagar, då jag vill gå på ett annat ställe. Ett ställe som jag tycker särskilt mycket om och som jag inte går på varje dag. Därför tog jag bilen och åkte en...

Att slösa bort en dag på stranden är inte helt fel.     Jag har fått låna en liten båt med aktersnurra under sommaren. Underbart! i bakgrunden syns St Olofsholm och längst bort Cementen i Slite.     Åkte ut med äldsta barnbarnet och hen...

Jag har haft semester från denna blogg under sommaren. Det fina vädret och trädgården har främst fått min uppmärksamhet.   Men sen måste jag erkänna att jag har fått en ny favorit. Instagram har stulit både tid och intresse. Det är ju så enkelt a...

Sommar på Gotland betyder massor av besök av vänner och släkt. Det finns ingen tid att sitta ner och blogga.     Här är Cornelia med sambo och minsta dottern. Cornelia är min näst yngsta. Besök från fastlandet är alltid välkommet. Livet känns ...

Här ser ni två av männen i mitt liv – min son och sonson.     Det finns flera ;-) ...