Maken ringer vid 15.30, när jag just vaknat efter att ha sovit i kapp (jobbar ju natt) 

• Har du glömt bort festen?

• Festen?

• Du är ju hopplös! Vi ska ju på bjudning på Strömmabolaget.

• Visst ja, du kunde väl ha påmint mig. När ska vi vara där?

• Vi kan träffas utanför vid 6. 

Ut med hunden, nödvändig uppsnyggning av hygienen och fejset, fram med gångbara kläder och koll på tågtidtabellen. Sen iväg i god tid till Roslagspilen. 

Hann till Nybroviken med tid till godo, var där redan 17.50 Fick gå runt korsningen vid Dramaten två gånger, för att hålla mig varm. Maken brukar ju aldrig komma före utsatt tid (som jag alltid gör, trots ideligen försök att komma prick). Hann klappa på Margareta Krook, statyn alltså, som ju står vid Dramaten och värmer allas vinterkalla händer med sin kroppsvärme.

Prick går jag fram till mottagningstälten intill Strömmabåtarnas kajplats och där står ”lilla gubben” med ett leende (som alltid). Han lämnade sina ytterkläder i garderoben i förrtältet: Inte jag, jag fryser ju så lätt.

Mottagningen består av 6 båtar, som ligger förtöjda vid kajen intill varandra och hopkopplade med landgångar till varandra, så att man kan gå obehindrat mellan. På varje båt serveras någon form av mat i små portioner, jag minns spett med fläsk- och nötkött och diverse grönsaker, stekt strömning på hårt bröd, räksoppa (den var suverän) och en del annat. På sista båten var det små goda kakor. På samtliga båtar utskänkes en inte föraktlig mängd vin eller öl, samt i riklig mängd (undrar om det finns någon begränsning där). Det var som vanligt massor med folk och vi fick som vanligt stå mesta tiden.

En ståplats i Nybroviken var det.

Desserten

En titt in en av ångmaskinerna

Innan man anträder första båten får man ett kuponghäfte, som gäller för varje maträtt. I början kontrolleras noga att man lämnar én kupong för varje rätt. På slutet är det ingen som kontrollerar någonting, undrar om personalen också smakar av den rikliga drycken? Nej de verkade faktiskt nyktra.

Som kontrast till vårt överflöd, såg man trötta tiggare i Tunnelbanan.

Vid 21.00 var i alla fall maken och jag både mätta och aningen runda under fötterna och gick mot Tunnelbanan.

Hem med T-bana och Roslagspilen

Vaknar i dag med en liten huvudvärk, som påminnelse om gårdagen.