En väninna har lärt mig ordet ”Paltkoma”, vilket innebär ungefär att man är helt proppmätt och orkar inte göra annat än att bara sitta och jäsa. Så skulle man kunna beteckna mitt tillstånd. Alla dessa helger avslutades denna helg med tre bjudningar med massor av gott att äta.

Varje år i slutet av november tänker jag: I år ska jag inte ens titta på allt det goda, utan hålla mig till den (bokstavligen) smala vägen. Och varje år i början av januari inser jag att det inte höll – i år heller.

Därmed kommer vi in på 5:2-dieten, som ju innebär att man äter vad man vill i 5 dagar och halvfastar i 2. Antar att jag nog bör ägna mig åt ett nytt begrepp, nämligen 2:5-dieten. Hur den går till? Jo men, ni förstår nog...