Jag brukar vara bra på att ramla, de gamla takterna sitter i sedan jag red i mina unga år. Men i lördags råkade jag snubbla på den höga asfaltkanten i vägrenen, när jag var ute med hunden. Just som jag trodde att jag skulle klara att hålla mig på benen, hoppade hunden in framför mig och jag ramlade handlöst över honom. Eftersom jag höll kopplet hårt i handen, kom den knutna handen mellan asfalten och min bröstkorg. Knytnäven blev som en sten rakt mot bröstbenet och solar plexus. Jag tappade andan. När jag låg där, så kände jag att jag inte kunde andas. Andningen hade liksom hakat upp sig. Jag försökte dra in andan, jag försökte blåsa ut luft, men andningsmuskulaturen var som förlamat. ”Nu svimmar jag”, tänkte jag. Hunden hoppade runt och slickade mig i ansiktet och jag blev väldigt störd av honom mitt i allt elände. Förbannat rent av! ”Lägg av” skrek jag irriterad. Och se, jag kunde andas igen.

Därefter var jag ganska öm i bröstbenet.

Dagen därpå, på söndagen, var lilla gubben och jag ute med hunden på en långpromenad. Plötslig snubblade jag över en rot och just som jag trodde att jag skulle klara att hålla mig på benen, hoppade hunden in framför mig och jag ramlade handlöst över honom… känns historien igen? Denna gång kom den knutna näven en liten bit längre åt höger, mera i mitten av den högra delen av bröstkorgen. Det gjorde förb… ont, inte minst med tanke på att jag var ganska öm från fallet dagen innan.

Gissa vem som sitter här och inte kan djupandas, hosta eller nysa? Gissa vem som inte kan vända sig i sängen, ligga på höger sida, växla bilen m.m.? Har knäckt ett revben, är jag ganska säker på, kanske två.

Vad ska man då hitta på? Tja, man kan ju alltid vara lite kreativ innanför husets väggar. Har tidigare hittat en massa små bitar av drivved på stranden. Tänkte att de kunde komma till användning.

Nu gäller det bara att hitta på något fyndigt att skriva på resten.