Tittade på några gamla kort jag har i mina gömmor. De äldsta är ungefär hundra år gamla.

Tänk allt som hänt sedan dess. Det fanns inga datorer då, inga mobiler, ingen tv och inte ens en radio. Knappt ens telefon. Kaffebryggare? Penicillin? Diskmaskin? Tunnelbana? Nä, verkligen inte!

De allra flesta av oss minns tiden utan Internet och Iphone. Nu är det inte många som är utan och de som vägrar betraktas som stofiler. Sånt som vi i dagens samhälle tar för givet, var inte ens påtänkt när fler av dessa bilder togs. Vilken utveckling jag och mina föräldrar har varit med om.Nu ska allt vara så effektivt, allt ska gå så snabb. Hänger du med? Om inte så är du snart på efterkälken.

Jösses så gammal jag känner mig nu. Undrar om samma hastighet i utvecklingen kommer att fortsätta?

Här är min morfar i tonåren. Spana in stolen och hans allvarliga min. När man skulle fotografera runt förra sekelskiftet, var motivet tvungen att vara helt stilla, annars fick bilden rörelseoskärpa. Då kan man inte stå och le, utan måste behålla samma min och hålla i sig.

Här är morfar och mormor i sina krafts dagar.

Mamma i finklänning (borde vara tagen i början av 30-talet)

Mamma och pappa på bröllopsresa - i ett litet tält.

Sen kom jag

Mormor och jag i finkläder

På stranden i stickat baddräkt, som mamma stickat. Den blev åtskilliga nummer för stor, när den blev blött.

Min första cykel. Begagnat och så stor att jag inte kunde sitta på sadeln.

Skolfotot. Jag är 13 år gammal.

Här är jag och min kompis, Marianne, på väg ut i skogen på vära hästar. Det är jag på den svarta hästen. Mingo hette den. Utan stigbyglar med bara ett täcke på hästryggen red jag som en indian. Ramlade av? Massor! Men jag var helt orädd. Att göra illa sig fanns inte i min värld.

Här har jag blivit 18. Jag hade klippt av mig mitt långa hår till en modern pojkfrisyr. Vuxenlivet ska strax börja.

 

marianne

6 augusti 2014 21:47

Visst har utvecklingen gått framåt,ibland nästan för fort.Hade någon sagt på 60-talet att vi skulle ha "trådlösa"telefoner o kunna titta på varandra via en dator,så hade vi sagt ,det är utopi.Växte upp de första åren i ett gammalt hus,med utedass,bara kallt vatten inne som pumpades upp.Is på köksgolvet på vintermorgnarna.-63 flyttade vi till ett nytt hus med alla moderniteter.oh vad vi njöt.Tänk de 100-åringar,som lever idag,vad de kan berätta(om de har klart minne).

Ha det gott vännen.
Kram Marianne

http://mapes.bloggagratis.se

 

Karin

7 augusti 2014 19:32

Vilken nostalgitripp du bjuder på! Tackar!
Vilken snygging på sista bilden!
Kram Karin

http://pixelmojan.se

 

marianne

7 augusti 2014 22:26

Synd att jag inte såg att du var i Visby,förrän vi kom hem igen.Då hade jag,tittat efter dej,el.ringt.

Hör av mej om vi kör upp till Hide.

Ha det gott.
Kram Marianne

http://mapes.bloggagratis.se

 

marianne

8 augusti 2014 15:07

Jag glömde o berätta att Herrgårdsklint,ligger strax söder om Torsburgen.Är skyltat från vägen,Gammelgarn-Kräcklingbo.
Lite jobbigt o gå upp till klinten ,från parkeringen.men sen var det inga problem.
Kram Marianne

http://mapes.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går en promenad varje dag, oftast blir det ner till viken och runt denne. Men så finns det dagar, då jag vill gå på ett annat ställe. Ett ställe som jag tycker särskilt mycket om och som jag inte går på varje dag. Därför tog jag bilen och åkte en...

Att slösa bort en dag på stranden är inte helt fel.     Jag har fått låna en liten båt med aktersnurra under sommaren. Underbart! i bakgrunden syns St Olofsholm och längst bort Cementen i Slite.     Åkte ut med äldsta barnbarnet och hen...

Jag har haft semester från denna blogg under sommaren. Det fina vädret och trädgården har främst fått min uppmärksamhet.   Men sen måste jag erkänna att jag har fått en ny favorit. Instagram har stulit både tid och intresse. Det är ju så enkelt a...

Sommar på Gotland betyder massor av besök av vänner och släkt. Det finns ingen tid att sitta ner och blogga.     Här är Cornelia med sambo och minsta dottern. Cornelia är min näst yngsta. Besök från fastlandet är alltid välkommet. Livet känns ...

Här ser ni två av männen i mitt liv – min son och sonson.     Det finns flera ;-) ...