Under sommaren har en något apart tillställning ägt rum i vårt stenbrott. ”Borderland” kallades det, ”gränslandet mellan dröm och verklighet”. Hmm och tja, man kan ju låtsas att det är en dröm. Verkligheten verkar mera vara som följer: Ett spex med visst hopp om konstnärlighet med inspiration från 60 och 70-talets hippietid i samband med exponering av nudister in spe.  Alexander Bard var visst inblandat på ett hörn, vilket per definition ger tillställningen ett skimmer av besynnerlighet.

Så här såg det ut på håll

Allmänheten var förbjuden att beträda området, så endast de föranmälda till detta jippo hade tillträde. Jag hindrades därmed, att kunna ge en nöjaktig ögonvittnesskildring. Endast lokalbefolkningen som bodde i området, tilläts att passera i mån av behov och jag är inte riktigt på det klara med, om jag bodde tillräckligt nära för att räknas dit, eftersom stenbrottet ligger 1,5km från min bostad. Det störde visserligen min morgonpromenad, eftersom jag brukar gå genom stenbrottet, men jag kan stå ut med att bryta mina vanor, om det bara är för en enda vecka.

En rundnätt karl i turban med paraprly mitt i den mest heta sommaren. Kanske inte så bekvämt, men vad gör man inte för att verka annorlunda?

Även bilen har fått en släng av ovanlighet för att passa in. Och inte ska man åka i bilen, om man kan åka ovanpå

Man klädde sig till exempel som indiska fakirer. Eller man klädde sig inte alls. Huvudsaken var förmodligen att man inte var vanlig. På så vis blev man vanlig i stenbrottet. Alltså genom att alla försökte avvika från det vanliga, blev det normen. Det ovanliga blev vanligt.

Här ser man en av de invigda, som ännu inte har exponerats tillräckligt för att bli vanligt solbrun, men han jobbar tydligen på det

Ett av de mer spektakulära konstverken (det har numera rasat i den kraftiga vinden som råder) och ligger som en brädhög och skräpar

En stol har lämnats åt sitt öde

Tystnad råder numera i stenbrottet

Mitt barnbarn (13 år) med kompis kom hem med ett fnitter och berättade med förtjusning: ”Det går några konstiga typer på stranden utan kläder. De badar och så hjular de så man kan se ALLT!” Jaha, då vet man att de är precis så där vanliga mellan benen, som alla andra människor. Så mycket var det med det unika.  Bara vanliga exhibitionister alltså! Hur vanliga som helst!

 

Ingrid

19 augusti 2014 22:01

Ja, vad gör de inte allt för att få visa upp sig!
Hoppas att ni har återhämtad er efter jippot.
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

marianne

20 augusti 2014 16:26

På gotland kan allt hända.Hippiekulturens motto ,var väl att alla är välkomna,om jag inte minns fel.
Hoppas du får njuta av din vanliga promenad igen.
Tyvärr kommer vi inte upp till Hide,denna sem.hoppas på nästa gång.
Ha det gott.
Kram Marianne

http://mapes.bloggagratis.se

 

Åke

21 augusti 2014 03:24

Ja ska man skratta eller gråta... Stänga av så där också... Finns det tillstånd för sådant? Och ditt promenadstråk dessutom ??? Måste vara märkliga människor! Bra att du skriver om det! Får verkligen människan springa runt sådär okopplad också ;)

http://www.nacka144.se

 

Åke

21 augusti 2014 03:27

Jag tycker det liknar miljöförstöring av Er vackra ö. Men en mycket härlig avslutningsbild av moder sol och planet som verkar passera på 10.000 meters höjd ungefär :)

http://www.nacka144.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går en promenad varje dag, oftast blir det ner till viken och runt denne. Men så finns det dagar, då jag vill gå på ett annat ställe. Ett ställe som jag tycker särskilt mycket om och som jag inte går på varje dag. Därför tog jag bilen och åkte en...

Att slösa bort en dag på stranden är inte helt fel.     Jag har fått låna en liten båt med aktersnurra under sommaren. Underbart! i bakgrunden syns St Olofsholm och längst bort Cementen i Slite.     Åkte ut med äldsta barnbarnet och hen...

Jag har haft semester från denna blogg under sommaren. Det fina vädret och trädgården har främst fått min uppmärksamhet.   Men sen måste jag erkänna att jag har fått en ny favorit. Instagram har stulit både tid och intresse. Det är ju så enkelt a...

Sommar på Gotland betyder massor av besök av vänner och släkt. Det finns ingen tid att sitta ner och blogga.     Här är Cornelia med sambo och minsta dottern. Cornelia är min näst yngsta. Besök från fastlandet är alltid välkommet. Livet känns ...

Här ser ni två av männen i mitt liv – min son och sonson.     Det finns flera ;-) ...