De senaste dagarna har bjudit på ett underbart väder. Runt 15 grader och sol. Allting blir liksom lite lättare, när solen skiner. I går var det så vackert att man nästan fick tårar i ögonen. Här kommer lite sol-bilder - inte bara från igår.

  Tillönskar er alla sol i sinne...

I dag drar det igång – GGN. Det är stort på Gotland och färjan är praktiskt talat fullbokat. Själv ska jag jobba, så jag kan inte vara där och titta. Dottern hade ju tänkt åka, men det blir inget GGN för henne i år. Inte den här helgen i alla fall, men väl nästa helg. Och inte på motorcykel, men väl till fots. Hon tänker nämligen springa i leran i stället tillsammans med en massa andra löpare. Då kommer jag att vara där och titta.

Hennes träning har inte förlöpt som hon tänkt, hon skadade ett knä i Tjurruset, har haft ont i det sedan dess och haft svårt att springa. Men trots det tänker hon springa nästa lördag. Man måste inte vara tokig för att sprina extrema terränglopp, men det underlättar.

Förra helgen tränade hon alternativt genom att köra cross i terrängen. Jag var där med kameran.

Kanske lite svårt att se att det är hon. Här får ni en närbild.

Även svärsonen tränade, det var han som fick henne att börja köra.

"Kör så det ryker" är det väl på sin plats att säga här.

Här en annan form av alternativ träning - i full utrustning.

Jag är stolt över min tokiga dotter, ska ni veta.

Kärlek kan man inte få för mycket av. Den minskar inte heller, om man slösar med den, den bara växer.

Familjen utökas inom kort. 7 barnbarn har jag så här långt, men snart kommer nr 8 och i januari nr 9.

I helgen var jag och hälsade på alla barn och barnbarn. Det var härligt! Alla barnungar bidrar til min rikedom. Frågan är bara hur många barnbarn kan man klara av?

                 ?               ?  

Snart glömmer jag väl bort en och annan födelsedag. Sen glömmer jag vad de heter. Och slutligen hur många jag har. Men jag glömmer inte att de finns. och kul är det.

I dag har det varit riktigt höstligt. Precis som det ska vara, så här års.

Molnigt och regnstänk. Ställde in apelsinträdet, olivträdet, fuksiorna och fikonet.

 
   Det känns vemodigt att säga go´natt till alla blommor, men det är ofrånkomligt.

Min första sommar i nya trädgården är till sin ända. Nu ser jag fram mot nästa sommar. Hoppas att alla växter klarar vintern och växer sig stora och frodiga nästa säsong.

Det var många som undrade hur jag kunde lämna min förra trädgård och flytta till Gotland. Men tänk så mycket jag lärt mig och nu kan använda på ny mark.

Fiskarna i dammen tänkte jag ta upp och övervintra i ett akvarium; men de vill inte. De har redan gått ner i dvala och jag får inte upp dem. Endast lite yngel har jag lyckats få till vinterakvariet. Jag får försöka hålla en vak öppen, så de som är kvar inte dör av sumpgaserna.

Go´natt alla blommor och fiskar och sov gott!

Jag gillar att plocka svamp, men tyvärr har det inte blivit av denna höst. Jag kan skylla på mycket: Min mans sjukdom, att jag inte har hittat några bra svampställen här ännu, att jag har jobbat ganska mycket. Vilket alternativ ska jag välja? Kanske alla.

Men jag saknar det. Jag har varit ute i skogen med hunden många gånger - nästan varje dag - men antigen har jag inte letat eller så har jag faktiskt hittat (jag har till exempel hittat flera bestånd av gul trumpet), men inte haft med något att ha svampen i.

Allt har sin tid. Jag hittar ingen tid för svamp just nu. Men jag saknar det.

Att gå ut med hunden skänker mycket upplevelser, till exempel kan man upptäcka att månen lyser på ett fantastiskt vis. Bara en måne utan något annat i bild är ju inget rolig att titta på - i bild alltså; men om det finns moln och annat runt i kring, blir det genast mycket finare.

Här ser man en halo-ring runt månen.

Här fick huset vara med på bild, även om man bara ser ljuset från fönstren.

Månen lyser upp molnen runt i kring, så att hela himlen lyser.(även här ser man halo-ringen)

Träden runt månen bildar en ram.

Här fick vår vindpil på garagets taknock vara med också.

Nu går det inter längre att låtsas som det är sommar.

Nu är det höst.

Turisterna är borta och man kan gå långa ensamma promenader, utan att stöta på en enda människa.

I natt har det regnat och blåst. Det har varit skönt att krypa ner under täcket och lyssna till hur vinden ruskar i huset och regndropparna slår mot sovrumsfönstret.

Snart ska regnet dra förbi och solen titta fram, säger SMHI. Då vill jag jag ta en längre promenad med hunden.