Min man har, som jag tidigare skrivit i min blogg, en allvarlig neurologisk sjukdom. Att först få besked om detta och sedan gå igenom alla stadier av sorg och frustration är oerhört smärtsamt. Naturligtvis för den som är drabbad, men också för de anhöriga, som tyvärr kan lämnas åt sitt öde av sjukvården; inte minst om man saknar kunskap om hur man ska få hjälp. Man behöver prata om allt detta med någon som också gör eller har gjort samma resa. För att förstå sjukdomen, den sjuke och sig själv.

Jag har öppnat en annan blogg för detta, eftersom jag inte vill blanda mina ”glada” inlägg på Oldmollys blogg med de, för mig många gånger, ofta sorgliga och djupt känslomässigt berörande inlägg, som jag skriver där.

Jag har på Oldmollys blogg fått ett gästboksinlägg från ”Kattis”, som vill ha kontakt med mig. Eftersom du, Kattis, inte lämnat någon mailadress eller annat, som jag kan skriva till dig på, så får du här min: rebecka.grasman@gmail.com

Du är varmt välkommen att höra av dig, vi har alldeles säkert något att tillföra varandra. Jag ser fram emot det!