...och det är underbart!

Det händer mycket ute i världen; men det som just nu upptar det mesta av mina tankar är frågan: När kommer våren? Jag längtar, så jag nästan blir melankolisk.

Våren lär , enligt säker källa, vara på väg med stormsteg, är det inte härligt? Som vi har längtat! All snö kommer förmodligen att försvinna snart. Solen har den senaste tiden tärt ordentligt på snötäcket, själv har jag hackat med spaden i snödrivorna på tomten varje dag, för att hjälpa våren på rätt väg. I sydsluttningar är all snö borta; men där snön lagt sig meterdjupt i nordsluttningarna ligger den envist kvar. I går, när jag försökte ta mig fram i obanad terräng, fick jag fullt av kall, grovkornig snö i mina högskaftade gummistövlar.

I den lilla backen ner till garageplan, där vi ställer bilen, har snön smält dagtid och bildat rännilar i backen, som sedan fryst till under de kalla nätterna. Nere på själva garageplanen har smältvattnet samlats och eftersom tjälen fortfarande är kvar, kan inte vattnat rinna undan där och det har bildats en liten privat skridskobana där. Av denna anledning har jag inte vågat köra ner bilen, utan den har fått stå parkerat uppe på gatan. Dessutom har jag bytt dubbdäcken mot

sommardäck, det är ju dags för det nu, så att försöka köra upp bilen för isbacken ter sig inte lönsamt.

Men nu, som genom ett under, blir jag bönhörd. Regnat är som syra på snön och med stor sannolikhet kommer det mesta av snön försvinna de närmaste dagarna. Regntunnan är full efter nattens syndaflod och mina blommor tackar så mycket, bättre med regnvatten än det där hårda kranvattnet. Att jag blir blöt, när jag luftar hunden gör absolut ingenting, det är bara skönt. Då kan jag gå in och tända en brasa att sitta framför och torka. Äntligen är våren här?

Den här bilden är förstås fejk, men den lurade min man - fast han begriper så klart inte ett dugg om Ps (Photohop).

Jag vet, jag har varit lite frånvarande. Det beror på att jag jobbat med plugget - alltså min "Digitala Bildbehandlingshögskolekurs" (långt ord!). Det tar en massa tid och när man dessutom har en annat liv med jobb, hem m.m., så...

Visserligen pluggar jag bara på kvartstid; men det blir ju vad man gör det till. Om jag bara skulle lägga ner 25% på att plugga skulle jag inte lära mig allt det jag vill, så antingen är jag ovanligt tröglärd eller så är jag mäkta ambitiös. Eller kanske både och? Eller ingetdera?

Hur som helst, jag vill lära mig, det är ju därför jag går kursen, jag bryr mig inte om kurshögskolepoängen, jag vill framför allt lära mig. Men det går ju nästan inte att lära sig allt på en gång. Men jag jobbar på det.

Förra helgen var dottern (det är hon som är proffset, när det gäller fotografering) i Stockholm. Vi började några timmar före soluppgång och startade vid 4-tiden hemifrån. Det var magiskt! Att åka runt i Stockholm, när allt (nästan) sover är en märklig upplevelse. Man kör bilen var man vill, man slänger den var man vill. Klart man får hålla sig i närheten av bilen då, det kan ju komma en P-vakt, men det finns ett utrymme på natten som inte finns på dagen.

Just försöker jag lära mig bl a "Lager och Lagermasker". Här ser ni en del av veckans jobb:

Nya Karrolinska Sjukhuset på G

Under broarna mot Rosenbad

Utsikt från Södermalm. Några sena/tidiga nattvandrare på väg någonstans.

Några av nattens festfolk vilar en stund vid Slussen

Vy mot Gröna Lund

Solen börjar lysa upp Stadshuset. Bilden är tagen ifrån innergården.

Från det nyupptaäckte" vraket "Ulven

Samma bild som ovan, fast behandlat med Lagermasker i Photoshop.

 Samma bild, fast bildbehandlat på olika sätt.

 Genom alla tider och olika kulturer har det under tidernas gång varit en tradition, att de snart vuxna pojkarna för att bli ”riktiga män” måste genomgå en manlighetsrit. Genom olika prov på sin psykiska och fysiska styrka, ska alla pojkar med fjunig överläpp utstå diverse kraftmätningar. Detta bör ske inför jämngamla ynglingar, ty ensam skulle ju ingen kunna intyga förövarens stora mod och styrka

Denna kulthandling kan tyckas vara en fläkt från mer obildade och naturnära folkslag i det förgångna. Men kanske behövs denna genomgång in i männens värld fortfarande, eftersom även många av dagens unga spolingar verkar söka någon form av ceremoniellt kraftprov för att bevisa sin styrka. Likt ungtjurarna i Tjuren Ferdinand, springer de runt i natten och letar något att stångas mot.

Återigen har vår brevlåda blivit offer för dessa testosteronstinna pojkarnas sökande efter objekt för kraftmätning och därmed bevisa sin imponerande manlighet. I morse, då jag skulle ta in dagens tidning, låg den på grindstolpen i stället för i brevlådan. Brevlådan var åter igen borta. Senast det hände, var runt Nyår; men det har hänt så många gånger, att jag svårligen kan minnas antalet. Säg vad man vill om grabbarnas styrka, men särskilt variationsrika är de inte. Nyår, påsk, midsommar verkar vara högsäsong för dessa traditionella manlighetsritualer, men man kan även se en klar pik runt vår och försommar, då hormonerna formligen sprudlar i de snart färdigväxta gossarna.

Här fanns en brevlåda i går

Förslag

Jag föreslår att man åtminstone på försök, anordnar högtidiga tillfällen, kanske i likhet med forna tiders riddarspel, då varje ungersven medelst kroppslig kraft och själsligt mod, kan få tillfällen att mäta och bevisa sin vitalitet och otyglade slagkraft. Det skulle förmodligen underlätta dessa ynglingars bubblande frustration och samtidigt spara in en massa oskyldiga brevlådor.

 Kul att gömma sig. Små barn tror, att om de inte ser något, så syns de inte.

Roligast för oss vuxna är väl att de små har så roligt.

 Håller på med min kurs i bildbehandling. Inte för att jag har några idéer om att bli proffs, utan bara för att det är kul.

Här kommer lite från dagens lek.

En ros har blivit blå

Finns mera att jobba på - kanterna till exempel

Här ser vi "själens spegel"

Profil.

Här tog jag bort den störande bakgrunden

Här ändrade jag färgbalans och gjorde den mjukare och lite mystisk

Ni ser själva vad jag gjort här...

... och här

Visst verkar det kul det här?

 Mitt lilla barnbarn, Tuva, börja att säga vissa ord och ljud, naturligtvis ivrigt påhejad av sin familj. 

Kolla hur det går till och hur det går när hon ska lära sig säga ”pappa”. Det är inte så lätt att få till det alla gånger.

 Jag fortsätter att plugga på min ”Digitala bildbehandling”. Fast denna vecka var inte det roligaste temat, men nästa blir nog bättre. Under tiden kan jag ju roa mig med det jag lärt mig så här långt.