Igår kom då äntligen den nya hästen till sitt hem hos Kjell. Han hade färdats lång väg – ända från norra Jämtland och via en tillfällig vecka i Enköping nu slutligen till Riala.

Ha lite överseende med bildkvaliteten, det var ganska mörkt, när bilderna togs.

Ardennern, Bingo som han heter, är 5 år och helt ouppfostrad. Han har ägts av en gammal man, som inte orkat med honom och han vet inte vad tyglar, sele, vagn eller sadel är. Om inte Kjell hade förbarmat sig över honom, hade han gått till slakt.

Han är busig, något kompakt i kroppen, stor och kraftfull - mycket respektingivande faktisk. Men han verkar ha blivit hanterad väl och har ett gott hjärta, även om han inte riktig kan takt och ton. Han gillar att kela och tycker om människor. Han tycker inte om att man håller på med hans ben, lär vara omöjlig att verka och kratsa. Men Kjell är en sann hästman, jag tror säkert att han kan få ordning på honom.

Han har inte gått att köra med hästtransport tidigare. När de skulle lasta honom på transporten i Jämtland, var det stora problem att få honom att gå upp i bilen, men när det åter började talas om slakt, lät han sig slutligen övertalas. När han igår skulle lastas igen, från Enköping till Riala, tvekade han endast en kort stund. Det visar att han är läraktig. Han skötte sig sedan mycket bra under transporten, där han underhöll sig med en famn med väldoftande hö. Jag tycker att han visar att han är värt att leva.

Elvira och Hertig Tintin

När han kom fram till Riala var det dags för näsa pärs – mötet med de nya kompisarna. De gamla hästarna, Elvira 14 år och Hertig Tintin 26 år, blev som unghästar och det blev många rusher. Flera grannar hade kommit för att övervara mötet. Men allt gick mycket bra.

När hälsningsceremonin var avklarad, passade Hertig Tintin på att sköta om pälsen en smula. Han är 26 år men lägger sig, rullar sig och hoppar upp som en unghäst.

När farten var som värst, ramlade Elvira. Förhoppnings fick hon inga skador.

Smilla ville också vara med om rusningarna, men kallades strängt in av matte

 

Marianne

11 november 2010 09:41

Vilken snygging han är nykomlingen!

http://mariannefricke.blogspot.com

 

skånepågen

11 november 2010 16:21

Vilken härlig historia. Ser fram mot flera rapporter hur det går för hästen. Bilderna blev bra, tycker jag i alla fall.

http://aake.bloggagratis.se

 

Monica

11 november 2010 17:23

Wow vilken fining jag gillar Ardennern skarpt, har hjälpt till att köra in några en gång i tiden;-)

http://ingemix.bloggplatsen.se

oldmolly

12 november 2010 09:41

Kjell har bett mig hjälpa till, när han ska köras in, men jag kan ju bara rida. Jag kommer väl att hänga vid grimman som en vante.

 

Lena

11 november 2010 22:03

Vilken tur att han kom till er! En riktigt snygg och charmig häst som det säkerligen kommer att bli fason på. Ramar och kramar är en bra kombination i de flesta sammanhang;) Lena

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

oldmolly

12 november 2010 09:40

Ramar och kramar! Vilket bra sätt att uttrycka det.

 

skogsfrua på dal

13 november 2010 20:26

En sån fin pålle, gillar de apelkastade isabellfärgade. Hoppas hans uppfostran går efter ritningarna, inte kul att få den bjässen på foten;-)

http://barasaras.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går en promenad varje dag, oftast blir det ner till viken och runt denne. Men så finns det dagar, då jag vill gå på ett annat ställe. Ett ställe som jag tycker särskilt mycket om och som jag inte går på varje dag. Därför tog jag bilen och åkte en...

Att slösa bort en dag på stranden är inte helt fel.     Jag har fått låna en liten båt med aktersnurra under sommaren. Underbart! i bakgrunden syns St Olofsholm och längst bort Cementen i Slite.     Åkte ut med äldsta barnbarnet och hen...

Jag har haft semester från denna blogg under sommaren. Det fina vädret och trädgården har främst fått min uppmärksamhet.   Men sen måste jag erkänna att jag har fått en ny favorit. Instagram har stulit både tid och intresse. Det är ju så enkelt a...

Sommar på Gotland betyder massor av besök av vänner och släkt. Det finns ingen tid att sitta ner och blogga.     Här är Cornelia med sambo och minsta dottern. Cornelia är min näst yngsta. Besök från fastlandet är alltid välkommet. Livet känns ...

Här ser ni två av männen i mitt liv – min son och sonson.     Det finns flera ;-) ...